27 vinterbestigningar i Nordvestlandet, Norge

Sunndalsøra/Eikesdal, Åndalsnes, Sunnmørsalpane och Stryn

av Krister Valtonen

Berg (länkar till
beskrivningar nedan)
Område A Start
(m.ö.h.)
Topp
(m.ö.h.)
Stigning
(m)
S K Fallhöjd
(m)
Dronningkrona Sunndalsöra 0 210 1816 1600 L T ?
Flötatind (Trondskjotetinden) Eikesdal/Sunndalsöra 1 180 1650 1470 L T 1470
Gogsöyra Eikesdal 1 110 1337 1220 L M 1220
Ryssdalsnebba Eikesdal 0 110 1618 1500 L M 1500
Sjövdöla Eikesdal 1 25 1719 1690 L T 1400
Skjorta Eikesdal 1 110 1711 1600 L T 1600
Styggevärshögda Eikesdal 1 25 1371 1340 L M 1050
Svarttind (Nonshaugen) Eikesdal 1 360 1094 730 L L 730
Kyrkjetaket Åndalsnes 1 120 1439 1310 L T 1300
Eidskyrkja V Sunnmörsalpane 1 390 1482 1090 L M 1090
Grötdalstindane V Sunnmörsalpane 1 120 1331 1200 S M 1200
Kolåstinden V Sunnmörsalpane 1 170 1432 1260 S T 1260
Randers topp och Bladet V Sunnmörsalpane 1 20 1414 1400 S T 1200
Skårasalen V Sunnmörsalpane 1 100 1542 1440 L T 1440
Svinetinden 1132 V Sunnmörsalpane 1 60 1132 1070 L L 1070
Blåfjellnibba Ö Sunnmörsalpane 1 320 1487 1160 L M 1160
Bläja Ö Sunnmörsalpane 1 340 1420 1080 L M 1080
Kvitegga 1691 Ö Sunnmörsalpane 1 320 1717 1390 L T 1390
Råna Ö Sunnmörsalpane 1 60 1586 1520 A T 1450
Slogen Ö Sunnmörsalpane 0 80 1564 1480 S T ?
Kragefjellet Stryn 1 320 1400 1080 L M 1080
Kyrkjenibba Stryn 2 300 1400 1100 L M 1100
Lodalskåpa Stryn 0 100 2083 1980 A T ?
Skåla Stryn 3 40 1848 1800 L T 1350
Stolshyrna 1852 Stryn 1 200 1852 1650 S T 1550
Storskredsfjell Stryn 2 40 1814 1770 L T 1550
Strynefjellet (varianter) Stryn 4 ca. 900 ca. 1300 ca. 400 L L ca. 400
Tabell beskrivande bestigna (eller påtänkta) toppar. Kolumnerna anger i tur och ordning. 1. Bestiget berg 2. Område som berget ligger i 3. (A) Antal gånger som det bestigits av oss 4. Starthöjd 5. Topphöjd 6. Antal meters stigning 7. (S) Svårighetsgrad (L = Lätt, S = Svår = Brantare partier finns, A = Kräver alpin utrustning, d.v.s. isyxa m.m.) 8. (K) Konditionskrav (L = Lätt, M = Medel, T = Tung) 9. Ungefärliga fallhöjdsmetrar som man kan åka skidor i april-maj.

Detta är diverse erfarenheter som vi fått genom fem telemarksexpeditioner till Nordvestlandet i Norge: Stryn-96, Stryn-97, Stryn-98, Eikesdal-99 och Sunnmörsalpane-2000. Under dessa expeditioner har vi sammanlagt tagit ca. 40 höjdkilometrar (drygt 4 gånger Mount Everest!).

De flesta av dessa bestigningar kan göras utan alpin utrustning (rep, isyxa, stegjärn m.m.). Där det behövs eller underlättar, beskrivs det i texten.

Områdesbeskrivning

Norge har flera utmärkta områden för vinterbestigning av berg med skidor eller bräda. Höga toppar, sjöar, fjordar, hav. Allt blandas i en skön blandning. Man njuter av naturen på vägen upp och av utföråkningen på vägen ner. Ovanstående bild är tagen 29 april 1997. Paus innan bestigning av Stolshyrna öster om Stryn. Peter Dahlén njuter av Norge.
Foto Joakim Dahlén.

Eikesdal - Sunndalsöra ligger strax öster om Åndalsnes. Eikesdal domineras av sjön Eikesdalsvattnet, vilken kantas på båda sidor av branta väggar med höga toppar. En mycket vacker del av Norge. Sunndalsöra ligger i skärningen mellan flera stora dalar. Här finns ett dramatiskt landskap med många fina toppar.

Åndalsnes är mest känd för Trollveggen och Trollstigen. Här är landskapet mycket dramatiskt med bergsformationer med få motsvarigheter någon annanstans i världen. De toppar som kan nås med skidor utan alpin utrustning är få men mycket fina. Området runt Åndalsnes är något man måste uppleva någon gång i livet.

Sunnmörsalpane ligger strax söder om Ålesund och delas av Hjörundfjorden i en västra och östra del. Båda är havsnära områden av alpin karaktär. Topparna i detta hav av bergstoppar är spetsiga och vilda och är därför populära bland klättrare. Topparna är något lägre än i Strynområdet.

Stryn Cowboystaden Stryn är mest känd för sin patetiska sommarskidåkning som bedrivs långt upp på en glaciär i Strynefjellet. Vad många inte vet är att området är en av de bästa i Norden för skid- eller brädåkning i april-maj. Även norrmännen själva lyser med sin frånvaro. Under våra expeditioner här med 13 bestigningar har vi endast mött 1 person och sett 5 i kikare, i samtliga fall på Skåla. De aktuella topparna ligger på båda sidor om vägen österut från Stryn (mot Lom/Otta). De har höjd på mellan 1400 och 2080 m.ö.h. och man startar ungefär på havsnivå.

Bästa tiden för besök

Vi har haft tur på våra resor till dessa områden och haft många dagar med sol och fin skidåkning. Bästa tiden för skidåkning är från mitten av april till mitten av maj. Ju längre tid man väntar desto större blir chansen för bra väder men desto mindre blir chansen för bra snö för skidåkning.

Bestigningssätt

Vi har gjort våra bestigningar med telemarksskidor. Deltagarnas teknik har varierat från landslagsnivå till nybörjare, men vi har alltid kunnat ha roligt tillsammans trots denna variation.

Randonéeskidor är naturligtvis ett fullgott alternativ till telemarksskidor. Snowboard är fullt möjligt för de toppar som inte har någon längre sträcka med slättåkning. Jag har bekanta som årligen åker med brädor och snöskor i bilen till området kring Stryn och finner det mycket njutbart.

Boende

I Norge är boende i stugor (hytter) det bästa sättet att bo för turer av detta slag. Det är i regel inte svårt att få tag i stugor i campingar vid större orter (undantaget veckan före och efter påsk). Att bo i stuga och åka bil varje dag till turens start är ett suveränt sätt att göra dessa toppturer. Tänk på känslan att efter turen sitta på verandan och läppja på en öl som man just tagit fram ur kylskåpet alltmedan bastun värms!

Femstjärnig hytte på Strynsvatn Camping (Meland).

I Stryn har vi bott vid Strynsvatn Camping. De finaste stugorna vid Strynsvatn Camping har bastu, diskmaskin och annat som man är lycklig över och är lagom om man är 6-8 personer. Mycket trevlig campingvärd som förstår vinterbestigningens filosofi och som själv gör en del toppturer. Stugorna rekommenderas varmt.

Adress:
Strynsvatn Camping
Magnhild och Johan Meland
N-6880 STRYN
Tel: +47 - 57 87 75 43 / 57 87 75 96
Fax: +47 - 57 87 75 65
E-mail: strynsv@online.no
WWW: http://www.strynsvatn.no/

Det tar drygt en timme att åka bil från Stryn och till foten av topparna i Östra Sunnmörsalpane, vilket är klart överkomligt.

Bjarne Rekkedals 1800-talshus.

I Sunnmörsalpane har vi bott hos Bjarne Rekkedal i byn Rekkedal i Bonndalen mellan Örsta och Säbö. Bjarne hyr ut ett rymligt 1800-talshus som har plats för ca. 10 personer. Det är en härlig gammaldags atmosfär i stugan och bastu finns i källaren. Hela familjen är mycket trevlig och såväl föräldrar som barn åker mycket skidor. De kan ge tips och har goda kontakter som kan utnyttjas på många sätt. Stugan rekommenderas varmt.

Tel. +47 - 70 04 00 19 (Bjarne Rekkedal)

Campingarna i Örsta och i Stranda har också hytter att hyra.

I Eikesdal finns flera ställen att hyra hytter. Vi har hyrt av Jostein Överås. Dessa hytter ligger mycket vackert precis vid Eikesdalsvatnet. Vi var något för många i stugan, max 6 personer är lagom.

Adress:
Jostein Øverås
N-6470 ERESFJORD
Tel: +47 - 71 23 42 59

Transport

För att kunna göra bestigningarna krävs bil och det naturliga valet är att åka med bil eller minibuss från Sverige. Det tar mellan 10 och 16 timmar att åka till dessa områden. Enstaka personer kan ta flyg upp och ansluta. Ålesund och Molde har reguljär trafik med Braathens. Videroe, ett norskt inrikesflygbolag, flyger till mindre orter som t.ex. Örsta/Volda och Sandane/Anda. För buss- och båttransporter finns bra söksida och turtidtabeller hos Firda Billag A/S. Man kan åka tåg till Åndalsnes.

Kartor

Beskrivningarna utgår från följande kartor

Littertur och Länkar

Det som överhuvudtaget fick oss att åka till dessa område är de beskrivningar som Örn Söderin publicerade i Utemagasinet nr. 8 1992. Beskrivningarna har några år på nacken nu, men fortfarande är de mycket användbara. Skaffa kopior på Örns artikel om du skall till något av dessa områden! Det står vid varje beskrivning nedan ifall Örn också beskriver toppen. Utemagasinet nr 2 2000 hade en artikel om skidåkning i Sunnmörsalpane som också beskriver skidbestigning av några toppar i Sunnmöre. Denna artikel är dock mest en reseskildring och bleknar i jämförelse med Örns artikel när det gäller inspiration.

För turer i Västra Sunnmörsalpane finns en mycket fin bok, Skiturar i Sunnmørsalpane. Här beskrivs så gott som varje intressant berg i detta område, i många fall med flera alternativa vägar. Boken har mycket fina bilder. För mer information om boken, se http://www.iriss.no/skiturar/index.htm. Om en topp finns beskriven i denna bok står det vid beskrivningen nedan.

För Sunnmörsalpane finns också en gammal resehandbok, Sunnmöre, skriven första gången 1890 av Kristofer Randers. Den kallas också för "Randersboka". Boken föreligger i nu femte reviderade upplagan, utgiven 1989 av Ålesund-Sunnmöre Turistförening. Här finns några toppbeskrivningar (t.ex. Kolåstinden och Slogen) men också mycket intressant kringinformation.

Den Norska Turistföreningens (DNTs) tidning Fjell og Vidde har haft flera artiklar om dessa områden. I nr 4 1996 finns en artikel (sid 6-11) med några turbeskrivningar för sommarbestgningar av några toppar i Sunnmörsalpane. Liknande artiklar finns i nr 3 1998, sid 39-47 och 62-63.

Några intressanta WWW-länkar:

Eikesdal - Sunndalsöra

Sunnmörsalpane

Stryn

Blåfjellnibba

Peter och Jocke Dahlén på toppen av Blåfjellnibba den 2 maj 1997. Geirangerfjorden skymtar till höger i bakgrunden.
8 km norr om Hellesylt, Östra Sunnmörsalpane.
Karta: Sunnmörsalpane 1:80 000.
Beskrivs ej av Örn.

En fin och relativt lätt topp med fantastiska vyer av Geirangerfjorden under hela turen.

Parkera mellan andra och tredje tunneln norr om Hellesylt vid en liten lada alldeles söder om bäcken. Gå den gamla fina sätervägen norr om bäcken som slingrar sig brant upp till Ljösätra. Gå Ljödalen upp till knappt 1100 m.ö.h. och sväng sedan rakt norrut. Efter en liten brant som är lätt överkomlig kommer man upp i en dal i riktning mot toppen 1451. Gå dalen och skråa sedan på västra sidan av toppen 1451. Följ sedan kammen upp till toppen av Blåfjellnibba. Observera att längs hela kammen finns ett stort snööverhäng. Åk på betryggande avstånd från kanten!

Samma väg ner till Ljödalen. Håll därefter söder om bäcken. Bitvis mycket fin slalomåkning mellan glesa björkar där det känns som om man åker rakt ner i Geirangerfjorden. Givetvis är det beroende på snötillgång men sannolikheten att man kan komma ända ner till vägen på skidor är stor.

Blå-fjell-nibba! Tja-na-na-na-naaa! Blå-fjell-nibba! Tjaaa-na-na-na-na-na-na. (Nidvisa som sjungs för dem som inte följer med på topptur till Blåfjällnibba.)

Bläja

8 km söder om Öye, Östra Sunnmörsalpane.
Karta: Sunnmörsalpane 1:50 000.
Beskrivs ej av Örn.

Lätt topp ("soft-topp") med fin-fin utsikt över Hjörundfjorden från toppen. Lämplig som mellandagstopp om man känner sig mör i kroppen.

Parkera nere vid vägen eller fråga om parkring i Fivelstadshaugen. Gå rakt västerut till Urdbakken och upp på toppen 1372. Gå därefter rakt norrut upp på toppen. Samma väg tillbaka. Fin, jämn sluttning hela vägen ner.

"En topp är alltid en topp" (Peter Dahlén)

Dronningkrona

5 km NO Sunndalsöra
Karta: Sunndalsöra 1:50 000.
Beskrivs av Örn också.
http://www.idt.unit.no/~tomrh/fjelltur/topper/dronninga.html

En mycket fin topp med en unik 2 km lång vandring på 1600-1800 m.ö.h. för att nå toppen.

Från Sunndalen, kör till Ålvundeid och sedan upp i Virumdalen i riktning mot Innerdalen. Efter 5 km syns en kraftledning som kommer ner från Sandvikdalen. Parkera före kraftledningen. Gå upp mot Sandviksdalen en bra bit till höger om kraftledningen. Här är skogen glesare och mer lättgången. Väl uppe på kalfjället börja skråa till vänster mot Sandvikshaugen. Gå upp till sadeln på 1600 m.ö.h. strax söder om Sandvikshaugen. Därefter är det en mycket fin vandring längs den breda kammen söderut till toppen av Dronningkrona.

Observera dock att det är stora överhäng på östsidan av kammen. Det är också av stor vikt att man på nervägen viker av på rätt ställe (samma som när man gick upp). Går man för tidigt kommer man till ett stup. Toppen skall ej bestigas vid dimma, eller risk för dimma.

Eidskyrkja (Kyrkjefjellet)

6 km SV Fyrde/Austefjord (längst in i Austefjorden), södra delen av Västra Sunnmörsalpane
Karta: Sunnmörsalpane, 1:50 000
Beskrivs ej av Örn.
Tur nr. 2.7, sid 97, i Skiturar i Sunnmörsalpane.
http://www.iriss.no/skiturar/eidskyr.htm

En fin och populär topp som inte är allt för krävande. Startar man från Skinvikssätra slipper man gå genom skog och kan spänna på sig skidorna direkt på kalfjället. Toppen skall inte bestigas i dålig sikt p.g.a. orienteringssvårigheter på toppen och risk för att gå utför stup.

Toppen kan bestigas antingen söderifrån, från Gröndalen, eller norrifrån, från Skinvikssätra. Här beskrivs endast den senare varianten.

Vägen till Skinvikssätra lär bruka öppna till påsken och för bompengen (c:a 20 NOK) njuter man av att slippa att gå vägen upp till sätern. Vid Skinvikssätra parkerar man och sätter på sig skidorna. Missa inte ett besök vid den spiralformade ensamma tallen som står ett hundratal meter söder om parkeringen. Gå söderut i riktning mot passet mellan de båda stupen. Vid c:a 900 m.ö.h. viker man västerut för att undvika den branta glaciärtungan på glaciärens östra sida. Därefter går man över till glaciärens östra sida och går upp genom att hålla sig c:a 100 meter från stupet, där det är säkrast. När man kommit upp på platån går man upp på den breda, flacka kullen som utgör berget topp. Toppen markeras av ett c:a 2 meter högt röse, som på vintern är en vit knopp.

Samma väg ner. Vid fin snö underbar skidåkning ner till sätern.

Flötatind (Trondskjortetinden)

Vi har just tagit Flötatind och har skoj utför. Foto: Krister Valtonen.

6 km SO Eresfjord, Eikesdal/Sunndalsöra.
Karta: Sunndalsöra 1:50 000 och Eresfjord 1:50 000
Beskrivs av Örn också.

Flötatind är en av de finaste toppar som vi bestigit. Det är varierande vyer under uppstigningen där man får kraftinjektioner genom att se nya mål med lagom mellanrum. Utförsåkningen är omväxlande och slutar med den roligaste slalomåkningen mellan träd som vi varit med om. Missa inte Flötatind om ni är på besök vid Eikesdal eller Sunndalsöra!

Det finns två startpunkter för bestigning av Flötatind, antingen vattenverket vid Eresfjord (se beskrivningen av Gogsöyra) eller Brandstad i slutet av bilvägen i Öksendalen. Den senare ger kortare väg att gå samt ger bättre utförsåkning och rekomenderas därför.

Vid Brandstad finns parkering vid vändplanen. Härifrån, följ den smala vägen längs bäcken västerut förbi gården och gå över den vid bron efter 300 meter. Fortsätt följa den smala vägen och tag höger vid Y-korsningen efter 500 meter. Denna väg slingrar sig halvvägs upp i björkskogen i riktning Glennfjellet. När vägen slutar, gå genom skogen till kalfjället. Skråa därefter bort till Saufjellet. Gå till punkten 1301 och därefter rakt västerut upp över glaciären till toppen.

Åk ner till Saufjellet och därefter i backen i nästan rakt riktning mot Brandstad. Det är 600 härliga höjdmetrar innan skogen börjar. Skogen är först gles och inbjuder till slalomåkning. Därefter blir den tätare och ändå roligare! Var observant på en svag stig som går c:a 500 meter från bäcken. Den leder så småningom till den lilla väg som man började vandringen upp på.

Flötatind kan också bestigas med utgångspunkt från Eresfjord. Då går man från vattenverket vid Eresfjord, upp i Kvidalen, över Kvidalsskardet och vidare till längst in i (längst söderut i) Ljösebotn. Via en S-formad rörelse kommer man upp till punkten 1301 och kan gå rakt upp över glaciären till toppen.

Gogsöyra

Den mäktiga västsidan av Gogsöyra. Lyckligtvis är den inte lika svår att bestiga från östsidan. Foto: Krister Valtonen

Strax öster om Eresfjord, Eikesdal
Karta: Eresfjord 1:50 000.
Beskrivs av Örn också.

Ett måste för den som bor nära Eresfjord. Den magnifika branten som man ser hela tiden måste besegras! Mycket fin utsikt från toppen och fin skidåkning i övre delen.

Turen till Gogsöyra startar vid den bra parkeringen vid vattenverket i Eresfjord. Denna parkering är en bra utgångspunkt för flera toppar. Med bil från Eresfjord, åk vägen upp mot Fagersletta och Björbakken (riktning Kvanndalen). Parkera vid den stora parkeringen strax innan vattenverket nära där vägen mot Björbakken går över bäcken.

Ta på skidorna och gå förbi vattenverket och vidare på vägen som leder upp i Kvidalen. Gå längs Kvidalselva tills Kvilhaugsbotn syns. Gå upp i denna och vidare till toppen 1315 som ger den finaste utsikten. 1337 är den högsta punkten och kan för den skull vara värd ett besök. Samma väg ner.

Kvidalen är efter att den lilla sätervägen slutat besvärlig i april och senare p.g.a. Kvidalselva som bryter igenom på många ställen. Man får kryssa sig fram bäst det går.

Grötdalstindane

5 km V Säbö, Västra Sunnmörsalpane.
Karta: Sunnmörsalpane 1:50 000.
Beskrivs ej av Örn
Tur nr. 8.6, sid. 246, i Skiturar i Sunnmörsalpane.

För den som gillar något brantare utföråkning har svårt att hitta en bättre backe. Brant klättring sista biten för att nå toppen. Lavinfara kan föreligga i den branta backen. Toppen är en av de finare runt Bonndalen i Västra Sunnmörsalpane.

Tag av Bonndalsvegen mot Ner-Fröland, mitt emot avtagsvägen mot Kvistad. Kör vägen som går mot Heimsätra/Frölandsdalen och parkera vid snögränsen. Tag på skidorna och gå sätervägen. Halvvägs mellan Ner-Fröland och Heimsätra finns ett staket och öppen skog på höger sida. Gå upp här och upp i backen. När du lämnat skogsgränsen, skråa bort till västra delen av backen och gå upp längs en rygg som finns här. Den västra delen av backen är mindre utsatt för lavinrisk. Gå så högt som möjligt med skidorna. Tag av dem och klättra upp i snörännor upp till toppen.

Samma väg ner. Brant utföråkning i den breda backen ner.

Kolåstinden

Kolåstinden sett från glaciären. Nu är vi nästan uppe. Bara att ta sig bort till branten, ta av sig skidorna, kasta bort alla feghetskänslor och klättra upp. Foto Krister Valtonen

10 km nordöst om Örsta, Västra Sunnmörsalpane.
Karta: Sunnmörsalpane 1:50 000.
Beskrivs av Örn också.
Tur nr. 7.1, sid 214, i Skiturar i Sunnmörsalpane.
http://www.aast.no/tur-kolaastind.htm
Bild med tur till toppen: http://www.aast.no/BILDELAGER/kolaasruta.jpg

"Konungen av Sunnmöre", kallas denna topp. Mycket populär att bestiga bland de som bor i närheten. Vi mötte 30-talet norrmän på vår bestigning på onsdagen före påsk 1998. På 17 maj har man räknat in 150 personer vid toppen. En alpin topp med mycket omväxlande vyer under turen. Kan bestigas utan alpin utrustning, även om isyxa är skönt att ha som säkring den sista branten upp till toppen.

Parkera vid Kolås längst upp i Follestadsdalen. Gå den oplogade vägen mot Standalhytta. Det finns två vägar upp till Kvanndalen. De flesta går den säkraste vägen. Det är att gå hela vägen fram till Standalhytta och följa bäcken upp till Kvanndalen. Alternativt genar man från Myklebustsätra, går norr Standalhytta och tar sikte på Kvanndalen. Observera att det är lätt gjort att hamna för högt upp till vänster på dalsidan, vilket skall undvikas eftersom dalsidan är för brant.

Gå Kvanndalen upp till de små sjöarna och vik sedan vänster upp till passet Kvanndalsskardet. Ta av skidorna, spänn fast dem på ryggsäcken och gå den branta backen upp till ett hack i kammen, "Strætet". Genom hacket kommer man upp på en glaciär och får se toppen. Ta på skidorna igen och följ kammen, som har flera pelare, bort till toppen. Ställ skidorna nedanför toppen och klättra upp på den. Isyxa som säkring underlättar. Topplatån är ca. 2x2 meter och är klart luftig. Fenomenal utsikt mot havet och bergen österut.

Samma väg tillbaka. Från Standalhytta och till Kolås är det en härlig störtloppssträcka.

Kragefjellet

5 km norr om Stryn.
Karta: Stryn 1:50 000.
Beskrivs ej av Örn.

En lätt topp som kan göras även i dåligt väder.

Åk till foten av skidliften strax norr om Stryn (strax innan Bösätra) och parkera vid skidliftens stora parkering. Gå vägen till Bösätra och följ sedan dalen mellan Sölvberget och Småeggene upp på toppen. Samma väg ner.

Kvitegga 1691

8 km väster om Hellesylt, Östra Sunnmörsalpane.
Karta: Sunnmörsalpane 1:50 000.
Beskrivs av Örn också.

Kvitegga 1691 (höjd markerad 1691 på nya Sunnmörskartan men 1717 på gamla, vilket avser höjden uppe på toppglaciären) är Sunnmörsalpanes högsta topp och har således utsikt över hela detta fantastiska bergsområde. Toppen skall inte bestigas i dåligt sikt med tanke på risken att gå över stup på toppen och några andra ställen på vägen upp.

Parkera vid ett allmänt hus strax innan bro vid Kjellstad 8 km sydväst om Hellesylt. Följ vägen upp i Kjellstaddalen och gå upp i Litledalen. När du kommit upp på kalfjället, följ dalen i riktning nordväst till toppen 1153. Gå kammen upp på Kvanngrönibba och fortsätt på den breda kammen via topparna 1478 och 1587 upp på toppen. Samma väg tillbaka.

Kyrkjenibba

5 km nordost om Stryn.
Karta: Stryn 1:50 000.
Beskrivs av Örn också.

Ett måste för den som varit i Stryn ett tag. Den vackra kyrkliknande toppen står och retas hela tiden. Lätt topp med fin utsikt över samhället Stryn från toppen. Rolig utförsåkning.

Ovan: Expedition Stryn-97 vid Skårsätra med Kyrkjenibba i bakgrunden. 28 april 1997. Foto Joakim Dahlén.
Till höger: Vägen till toppen av Kyrkjenibba sett från Storskredsfjellet. Foto: Eric Johansson

Åk den smala vägen som går längs bergssidan från Storesunde till den lilla gården Skår. Bilvägen fram till Skår är inte markerad på äldre Stryn-kartor. Den börjar vid Storsunde och går samma sträcka som den stig som är markerad på kartan. Några hundra meter innan Bakkeli går det en säterväg upp till höger. Parkera någonstans nära denna säterväg.

Gå sätervägen som gör tre svängar innan den tar sikte på platån strax nedanför Liaaksla. Gå sedan till Skårsätra. Från Skårsätra korsa bäcken och gå Tverrdalen upp till sadeln norr om toppen. Följ kammen upp. Tillbaka samma väg till Skårsätra. Mycket fin skidåkning i Tverrdalens jämna sluttning. Följ bäcken till platån nedanför Liaaksla och tag sedan sikte på Garli och Bakkeli. Rolig skidåkning genom branta hagar.

Kyrkjetaket

12 km ostnordost om Åndalsnes.
Karta: Romsdalen 1:80000.
Beskrivs av Örn också.
Webkamera på Isfjorden: http://www.angelfire.com/mt/isfjorden/, se bild nedan.

Utsikt från toppen av Kyrkjetaket mot Isfjorden. Steinberget framträder i förgrundens vänstra halva.
Foto Eric Johansson.
Webkamera på Isfjorden. Kyrkjetaket är den höga spetsiga toppen som syns till vänster på bilden på dagar med fint väder.

Kyrkjetaket är lättbestiget och man ser bl.a. Romsdalshorn och Trollveggen från toppen. Populär topp bland de boende i Åndalsnes.

Från Åndalsnes åk österut till Isfjorden och parkera vid Kavli. Följ stigen mot Måsvassbu. Det finns två vägar upp, vi rekommenderar att gå den över Steinberget upp och den via Kavlisätra ner. Observera dock att det kan vara lavinfara från toppen och till Kavlisätra och man bör naturligtvis inte välja denna väg då lavinfara finns.

Gå "runt hörnet" på änden av Steinberget och sedan upp på bergsryggen. Fin utsikt söderut då man går längs kammen. Gå längs det sydvästra hörnet av berget upp på toppen. Luftig topp med mycket fin utsikt över havet, Trollveggen, m.m.

På nervägen åker man rakt ner mot Kavlisätra (observera dock vad som tidigare sagts om lavinfara). Det är 1,5 km och 1000 höjdmeter att njuta av! Från Kavlisätra och till Kavli är det en rolig nedfart av störtloppskaraktär.

Lodalskåpa (Vestlandsdronninga)

1 mil öster om östligaste änden av Lovatnet, Strynområdet. Högst punkten på Jostedalsbreen.
Karta: Lodalskåpa 1:50 000
Beskrivs av Örn också.

Den hösta toppen i Strynområdet, toppen av Jostedalsbreen. Den fyrkantiga toppen är synlig från många håll. Vi har gjort två försök att komma upp, men ej lyckats. Ena gången p.g.a. för stor lavinrisk, den andra p.g.a. dåligt väder. Bestigningen kräver alpin utrustning.

Från Bödal vid Lovatnet, gå Bödalen till Bödalssätern. Fortsätt till Sätrevatnet. Gå rakt österut till Kåpevatnet och sväng sedan upp i Brattbacken. Var observant på lavinrisk i Brattbacken. Från toppen av Brattbacken, gå i sydöstlig riktning och vidare längs kammen upp till toppen. Gå till toppens nordvästra sida och klättra med isyxa och stegjärn längs den markerade rännan upp till toppen.

Randers Topp och Bladet

Bladet med Hjörundfjorden i bakgrunden. Tråkigare utsikter har man ju sett. Foto: Krister Valtonen/Eric Johansson.

7 km söder Festöya (södra färjeläget längs vägen Örsta - Ålesund), Västra Sunnmörsalpane.
Karta: Sunnemörsalpane 1:50 000
Beskrivs ej av Örn
Tur nr. 6.4, sid. 192, i Skidturar i Sunnmörsalpane.
http://www.iriss.no/skiturar/randers.htm
Klättring av Bladet: http://www.iriss.no/molla/ytstenes.htm

En av de bästa vinterbestigningarna i Sunnmörsalpane. Fin-fin utsikt från toppen och med möjlighet att bese den fascinerande bergsformationen "Bladet". Härlig utförsåkning med lutning motsvarande en röd pist.

Parkera precis norr om lavintunneln strax söder om Årsneset. Gå sätervägen upp till den av laviner rensade delen av Inste Årnesdalen. I mars 2000 gick här en jättelavin som knäckte många träd. Lavinen gick långt ut i fjorden. Gå rakt upp i dalen. Från ca 1000 m.ö.h., gå längs södra sidan av dalen och skråa sedan diagonalt över till foten av Randers topp, som ligger längs norra sidan av dalen. Sista 120 metrarna upp på Randers topp är klart brantare och vissa år kan man behöva säkra sig med isyxa här. Vanligtvis är det inget problem att göra några slag med skidorna upp i backen. Ju högre man kommer, desto luftigare känns det, och man kan välja att gå utan skidor ifall man känner sig säkrare med det. Toppen är mycket luftig, men utsikten är fenomenal.

Skida sedan ner för de 120 högsta branta höjdmetrarna och skråa bort längs kammen förbi en mindre topp, Mohns topp, och bort till Bladet. Bladet är en 20 meter hög, 5 meter bred och 1 meter smal pelare som står precis vid branten. Den kan inte klättras utan klätterutrustning. Det finns många kort tagna på folk som balanserar på toppen. Sett från sidan ser det ut som om de är uppe på en smal synål.

Utförsåkningen väntar med ca. 900 höjdmeter härlig åkning. Nedfärden sker i början längs den södra sidan av Inste Årnesdalen. Efter 1000 m.ö.h. är man mer friare, men det kan vara lämpligt att välja den södra sidan ändå.

Ryssdalsnebba

9 km öster Eresfjord, norra Eikesdal
Karta: Eresfjord 1:50 000 och Sunndalsöra 1:50 000
Beskrivs ej av Örn.

En fin topp med gott om snö.

Starta vid vattenverket vid Eresfjord (se beskrivningen över Gogsöyra) och gå vägen över Björbakken till Storstölen och Kvanndalssätra. Fortsätt i samma riktning i Kvanndalen rakt upp på toppen. Samma väg ner.

"Ute på tur, aldri sur!"

Råna

10 km nordväst om Öye, Östra Sunnmörsalpane
Karta: Sunnmörsalpane 1:50 000.
Beskrivs ej av Örn.
http://www.aast.no/tur-raana.htm
http://www.sunnmorealps.com/ranahalv/raana.html

En stor topp som gett namn till en hel halvö (Rånahalvön, mellan Hjorundfjorden och Sykkylvsfjorden). Ett brant parti som kräver repsäkring, isyxa och stegjärn. Det är lavin- och stenrasfara i dalen Nordkopen och denna topp skall inte bestigas vid lavinfara.

Bestigningen börjar nära Urke. För att komma till Urke från Stryn, åk väg 15 mot Måløy. Tag höger mot Grodås/Hornidal/Hellesylt strax innan Hornidalsvatn (Europas djupaste insjö!). Åk genom Grodås och Hornidal och fortsätt regnbågsvägen mot Hellesylt. Strax innan Hellesylt, tag den ödsliga väg 655 mot Öye (Hotel Union). Här går vägen genom Norangsdalen, en mycket sevärd dal. Vägen kantas av magnifika toppar, bl.a. Slogen. "The wildest alpine valley I ever saw was not in the Alps, it was the valley Norangsdalen at Sunnmøre, Norway." - William C. Slingsby (engelsk klättrare). Notera den klassiska Hotel Union i Øye, som är från 1891. Här har kungar, drottningar och engelska klättrare huserat. Hotellet är nyligen renoverat. Fortsätt längs fjorden till Urke.

Norangsdalen är stängd vissa tider under vintern då det gått laviner i dalen. Om det är fallet, får man åka till Urke via färja från Säbö på västra sidan om Hjörundfjorden.

Från Urke, åk upp vägen norrut strax väster om bäcken. Parkera alldeles innan den avgiftsbelagda grinden efter ca. 1 km.

Gå Urkedalen rakt mot den imponerade bergväggen med Urkedalstindande. Tag vänster in i dalen Nordkopen. I denna dal kan det vara lavinfara och stenras är vanliga. Försiktighet och uppmärksamhet påbjuden. Följ den högra dalsidan och gå upp till den branta "platån" 900-1100 m.ö.h. Tag sikte på två branter som har en 50 meters lucka mellan sig och som går upp snett till vänster upp på ryggen.

Ställ skidorna nedanför backen nedanför den första branten. Tag på stegjärn, ta med rep m.m. och gå rakt upp till foten av branten. Gå under taket vid foten av branten upp till dess slut. Repsäkra och gå upp till den andra branten. Följ foten av denna brant upp till ryggen. Nu ser man för första gången toppen som ligger vackert rakt fram. Sväng 180 grader och gå upp längs kanten upp till ryggen. Fortsätt längs ryggen. Ca. 50 meter får man gå på en kam.

Utsikt från bergsryggen efter repklättringen. Rånas topp till vänster och Ringdalstindane till höger. Hopklippt i Photoshop av Krister Valtonen från två fotoorginal av Eric Johansson.

Skråa längs Regndalstindane och gå längs den breda kammen upp till toppen. Utsikt över bl.a. havet, Velledalen och Jostedalsbreen. Samma väg tillbaka.

Sjövdöla och Styggevärshögda

8 km S Eresfjord, Eikesdal.
Karta: Eresfjord 1:50 000 eller Romsdalen 1:80 000.
Sjövdöla beskrivs av Örn också, men ej Styggevärshögda.

Sjövdöla är en mycket fin topp med varierande vyer och omväxlande utförsåkning. Styggevärshögda är en något lägre topp för den som vill ta det lite lugnare. För båda dessa toppar är det en relativt svårforcherad björkskog de lägsta höjdmetrarna.

Starta vid Kvitneset - Meringsdalen vid Eikesdalsvattnets norra del. Det finns flera sätt att ta sig genom skogen upp till Röndölsskardvatnet 757. Ett sätt är att gå från Kvitneset under kraftledningen till bäcken, gå norr om bäcken och korsa den vid lämpligt ställe. Alternativt går man den svagt markerade stigen som börjar söder om förut nämnda bäck. Man kommer inte i något fall bort från att kämpa sig genom skog i brant terräng.

Sjövdöla: Gå över Röndölsskardvatnet, runt hörnet på fjället Nebba och upp i dalen mot sjön 1014. Gå över sjön och upp i dalen mot SV till punkten 1271. Detta är en mycket bra fikaplats. Gå sedan vidare rakt österut upp på kammen som leder till toppen.

Styggevärshögda: Från Röndalsskardvatnet gå västerut upp mot toppen. Det kan vara ett snööverhäng vid toppen som gör att det är svårt att komma hela vägen upp.

För båda topparna är det samma väg tillbaka. Den inledande åkningen efter Röndölsskardvatnet är mycket fin med magnifik utsikt över norra delen av Eikedal och Gogsöyra. Vi har inte hittat någon bra väg ner genom skogen. Man åker så långt man kan och får till slut ta av sig skidorna. Därefter är det bara att kämpa sig ner.

Skjorta

5 km öster om Eresfjord, norra Eikesdal
Karta: Eresfjord 1:50 000
Beskrivs av Örn också.

En stor topp i området kring norra Eikesdal. Grandios utsikt från toppen där man ser havet och massor med toppar.

Starta vid vattenverket vid Eresfjord (se beskrivningen över Gogsöyra) och gå i riktning Kvanndalen via vägen över Björbakken till Storstölen. Gå över bron över bäcken i Storstölen och vidare genom den glesa skogen i sydvästlig riktning till kammen på Skjorta. Gå på kammen upp till toppen. Samma väg ner.

Det är möjligt att gå via Kvidalen till toppen av Skjorta, men denna väg är besvärligare p.g.a. skogen och bäcken i Kvidalen inte är så lättforcherad.

Skåla

6 km öster om Loen, Strynområdet.
Karta: Stryn 1:50 000.
Beskrivs ej av Örn (hur kunde han missa denna topp?!)

Detta är vår favorittopp, det går inte att på något annat sätt förklara varför vi bestigit den tre år i rad, 1996-1998!

När man åker bilvägen från Stryn till Loen reser sig detta berg massivt och gigantiskt framför ögonen. Mycket fin topp med vackra vyer och en fantastisk rund stenstuga på toppen, det s.k. Tårnet. När snön ligger hela vägen ner till Tjugensätra har man en av Norges absolut längsta nedfarter med 1800 obrutna höjdmetrar! I april-maj är det dock "bara" ca. 1350 höjdmetrar. Skåla är känd för att vara en "solig och fin topp".

Vacker utsikt över Nordfjord och Loen under bestigningen av Skåla. Peter Dahlén och Magnus Lind gör ett slag i sluttningen. 27 april 1997.
Foto Joakim Dahlén.
När vi kom upp till Skålatornet under expeditionen Stryn-98 kom vi ovanför molnen! Eric Johansson känner att han är på rätt plats denna dag.

Parkera vid vägen 1,5 km öster om Loen där bäcken Fossdöla korsar vägen (Tjugensätra). Här börjar en markerad stig upp till toppen. Det går också en liten väg uppför berget i samma riktning, men den är inte tillräckligt brant och tar mycket längre tid att gå. Ta stigen genom granskogen! Följ stigen upp till Fossdalen och ta på skidorna vid snögränsen. Vid 700 m.ö.h. sväng höger mot passet upp till Skålavattnet. Gå rakt österut upp i passet på 1400 m.ö.h. Från detta pass kan man välja att antingen gå rakt på toppen genom att gå nordnordost nära hörnet av berget. Alternativt går man vidare upp i den lilla dalen och svänger vänster upp mot toppen i höjd med Rongjuvnibba. Väl uppe på den breda kammen följer man den upp till Tårnet. Den högsta punkten ligger förbi Tårnet, längst bort på kammen (på Lodalskåpa-kartan). Vandringen upp följer i princip den stigmarkering som finns på kartan.

Tårnet är en DNT hytta där man kan övernatta om man vill; det finns 20 bäddar. Observera att man måste betala även för dagbesök. Hyttan är i två våningar och väggarna är 1,2 meter tjocka. Den bygdes 1891 av distriksläkaren, tänkt som konvalenshem för turberkulospatienter.

Skidåkningen ner är fin. Ner mot Fossdalen kan man välja mellan att åka brant och följa fallinjen eller skråa bort till höger och åka något mindre branta backar. I april och maj kommer man ofta inte längre ner än till ca. 500 m.ö.h. på skidor.

"We are not climbing the mountains, we are climbing with the mountains" (Peter Dahlén).

Skårasalen

Utsikt från toppen av Litle (Vesle) Skåradalen ner mot Hjörundfjorden. Den spetsiga toppen uppe till höger är Slogen. Foto: Krister Valtonen.

5 km S Säbö, vid Hjörundfjorden, Västra Sunnmörsalpane
Karta: Sunnmörsalpane 1:50 000.
Beskrivs ej av Örn.
Tur nr. 9.9 och 9.10, sid 278, i Skiturar i Sunnmörsalpane.
http://www.aast.no/tur-skaarasalen.htm
http://www.sunnmorealps.com/kolashal/skarasalen.html

En av de stora topparna i Västra Sunnmörsalpane. Om man väljer utförsåkning i Litle Skåradalen (Vesle Skåradalen) får man 1200 höjdmetrar rakt ner i fjorden, av vilka åtminstone c:a 700 bör bjuda på skidåkning.

Toppen kan bestigas och åkas ner antingen från Kvistad (från väster) eller från Skår vid Hjörundfjorden (från öster). Har man två bilar rekomenderas uppfärd från Kvistad och nedfärd till Skår, vilket beskrivs nedan. Om man skall använda Skår som start eller mål måste man kolla upp turtidtabellen för färjorna så att man verkligen kommer dit eller hem därifrån. Det finns även möjlighet att hyra privat båt från t.ex. Säbö. En av de privata båtarna är "Rödhette" från Säbö med tel. +47 - 94 78 49 17.

Kör från Bonndalsvägen upp till Kvistad och parkera vid vägs ände. Ta på skidorna och gå sätervägen upp till Kvistadsätra/Årsetsätra och sväng sedan vänster runt upp bakom Blåhornet. Gå upp till passet och titta ut över nedfärden i Litle Skåradalen. Fortsätt upp längs ryggen till toppen. Åk tillbaka till passet och njut av åkningen ner mot Hjörundfjorden. I nedre delen av delen gick en jättelavin vintern 1999/2000 och drog med sig massor av träd. Tag sikte på stigen som leder till Skår.

Slogen

2 km N Öye, Östra Sunnmörsalpane.
Karta: Sunnmörsalpane 1:50 000
Beskrivs ej av Örn
http://www.aast.no/tur-slogen.htm
http://www.sunnmorealps.com/ranahalv/slogen.html
http://www.idt.unit.no/~tomrh/fjelltur/topper/slogen.html

En av de mest omtalade topparna i Sunnmörsalpane. Har du väl en gång sett den så vill du bestiga den! Berget stupar ner på tre sidor och har en "ramp" upp på den fjärde. Formationen känns lätt igen och från olika toppar i närheten säger man ofta "Titta, där är Slogen!". Berget kan se skräckinjagande och obestigbart ut, men de som bor i närheten säger att man kan leda kor upp på toppen... Utsikten från toppen lär vara formidabel. Slingsby, en engelsk pionjär inom klättringen i detta område beskrev 1884 utsikten från toppen som "one of the proudest in Europe".

Trots många års prat har vi inte kommit upp på Slogen. Vår tanke har varit att gå från Skylstad 2 km öster om Öye och gå leden mot Patchelhytta och sedan svänga av upp mot toppen en bit innan hyttan.

Stolshyrna 1852

7 km nordnordost Flo på norra sidan om Strynsvatnet, Strynområdet.
Karta: Lodalskåpa 1:50 000.
Beskrivs av Örn också.

Magnifik topp i mycket vackert landskap. Ett brant parti men annars mycket fin uppstigning såväl som skidåkning tillbaka.

Ovan: 29 april 1997. Paus vid bestigningen av Stolshyrna, som syns i bakgrunden. Statistiskt sett, hur många sådana här dagar är det om året? Det var vindstilla på toppen...

Till höger: Stolshyrna sett från toppen av Storskredsfjellet. Den röda linjen markerar de båda alternativ till väg som beskrivs i texten. Foto: Eric Johansson.

Åk till Flo på norra sidan om Strynvatnet och parkera där vägen slutar. Man kan parkera så att man är ur vägen på höger sida av den stora ladan. Följ den markerade stigen upp mot Flosätra och Ångelsvatnet. Stigen går genom ett mycket vackert landskap med enorma granar. Tanken leds till amerikanska nationalparker. Flosätra känns som ett Shang-Ri-La.

Följ leden till Övre Flosätra. Bäckarna är relativt stora och det är inte säkert att man kan korsa dem på andra ställen än där det finns broar. Gå upp i Vesledalen på östra sidan av Smådöla. Tanken på den fina skidåkningen på hemvägen är en kraftinjektion den dryga vägen upp. Från ca. 1200 m.ö.h. kan man välja mellan två alternativ. Antingen går man upp till platån 1376 och går längs den branta ryggen upp. Därefter går man den naturliga vägen österut och sedan sydost till toppen. Alternativt går man upp till sjön 1211 och följer Ausebreens norra sida ungefär halvvägs och går upp för branten här. Därefter samma väg österut och sedan sydost till toppen som i det första alternativet. De branta partierna är i båda fallen så branta att man bör tänka på lavinfaran.

Tillbaka åker man det senare alternativet ner till Ausebreen. Därefter härlig utförsåkning.

Storskredsfjell

13 km öster om Stryn (vid kartskarven)
Karta: Stryn 1:50 000 och Lodalskåpa 1:50 000.
Beskrivs av Örn också.

Berget med detta respektingivande namn har en topp med fin utsikt. Ett naturligt alternativ för dem som bor vid Strynsvatn Camping. Campingvärden kan ge direktiv för toppbestigningen. Brant klättring de sista 15 höjdmetrarna.

Starta vid Strynsvatn Camping (Meland). Följ den lilla grusvägen som slingrar sig söderut, upp på berget. Strax innan vägen tar slut går det en stig upp till vänster. Stigen är markerad med röda punkter på träden. Den leder så småningom fram till en säter som ligger på ca. 550 m.ö.h. Fortsätt upp i Rjupedalen. Följ kanten upp till Melandfjellet och vidare upp till kanten på 1700 m.ö.h. Sväng höger upp mot toppen. Nedanför den sista branten ställer man skidorna och klättrar upp till toppen. Denna klättring är olika svår olika år. Då det är mycket snö här är det svårklättrat utan isyxa/stegjärn. Om det är renblåst får man bra handtag bland stenarna och klättringen blir då lätt men något luftig. Uppe på toppen: missa inte utsikten söderut med bl.a. Skåla och Skålatårnet som man bara ser ifall man går bort till den södra delen av topplatån.

Vid nedfarten väljer man i princip samma väg tillbaka. Utförsåkningen är högklassig.

Välj Rjupedalens vänstra (västra) sida. När vägens ände är i sikte, notera var den ligger. Åk i fallinjen till i höjd med vägens ände. Gå sedan över bäcken till vägen. Följ vägen ner. Observera att om man åker i fallinjen ner hela vägen till Meland blir det mycket svåråkt längre ner. Till slut blir man tvungen att ta av skidorna och får ta sig fram utför branter och genom tät skog. Vägen är ett mycket bättre alternativ.

Strynefjellet, varianter

Beskrivs ej av Örn.

Denna rubrik är samlingsnamn till diverse bestigningar som vi gjort från vägen strax innan tunnlarna på vägen mellan Lom och Stryn. Här är man på ca. 1000 m.ö.h. och har många lättplockade toppar på båda sidor vägen. Vi rekommenderar varmt att ta en liten topp på vägen till Stryn som avbrott till bilåkandet.

Svarttind (Nonshaugen)

4 km NV Eresfjord, Eikesdalen.
Karta: Eresfjord 1:50 000.
Beskrivs ej av Örn.

En lätt topp nära Eresfjord, med för sin höjd mycket fin utskikt från toppen. Man ser t.ex. Trollväggen och nästan alla toppar vid norra Eikesdalen. Den närliggande Eresfjorden ger utsikten från toppen en speciell känsla. Mycket bra som mellandagstopp eller för den som vill ta det lugnt.

Starta vid parkeringen vid elljusspåret c:a 4 km på vägen mot Åndalsnes från T-korsningen i Eresfjord. Skida rakt norrut mot och upp i dalen mellan Breidfjellet och Jamtetind. Från Breidskardet gör några slag rakt upp i backen innan ni börjar skråa bort mot ryggen som leder till Svarttind. Om man från Breidskardet går rakt mot ryggen blir skråningen aningen för brant. Följ ryggen till Svarttind och gå upp på toppen. Den finaste utsikten har man från den östra delen av toppen.

Samma väg tillbaka. Härlig åkning ner mot elljusspåret, speciellt den sista biten där man åker genom en gles skog med gamla tallar.

Svinetinden 1132

9 km S Festöya (södra färjeläget längs vägen Örsta - Ålesund), Västra Sunnmörsalpane
Karta: Sunnmörsalpane 1:50 000.
Beskrivs ej av Örn.
Tur nr 6.9, sid 202, i Skiturar i Sunnmörsalpane.

Lätt topp med fin utsikt över bl.a. flera fjordar och de dramatiska Molladalstindane. Bra som mellandagstopp.

Från bron i Ytre-Standal kör upp vägen till gården Bakkane. Gå sätervägen till Ytre Standalssätra (Hauen) och därifrån till Högevatnet. Gå vidare upp till kammen mellan Grönetinden och Svinetinden. Gå strax under kammen bort till toppen. Samma väg tillbaka.